Den 5 november

Karin och Jonny åkte med Anna till sjukhuset för ett studiebesök på HIV-avdelningen. När Anna började jobba med ADPP´s HIV-projekt så var 11% smittade, idag är det 4%. Att jämföra med områden i Sydafrika och Botzvana där över 30% är smittade. All HIV kontroll och behandling är gratis i Angola liksom all annan sjukvård. Ett mycket intressant besök!!

Därefter åkte vi åter ut till Cipriano som lever traditionellt i ”hyddor”. De dagar då hans motorcykel är sönder går han till jobbet inne i Ondjiva, han börjar gå kl 4 och det tar 4 timmar.. Det var ett riktigt spännande besök!! Hans fru möter oss i sin traditionella dräkt, de visar olika köksredskap som de använder, Cipriano visar sina jaktredskap, spjut, klubba,pil och båge (han berättar att man ALLTID har ett vapen på sig när man är ute och går), vi blir bjudna på någon alkoholhaltig dryck utvunnen ur någon palm – även barnen smakade….. Jonny visade en av damerna hur man snusar, nu snusar han ju inte längre men använder något te-liknande substitut - det var roligt!! Frun tog emot de små presenterna vi hade, några vykort med typiska svenska bilder och ett änglaspel med älgar, hon tackade med ett ”inidanrop” – hon verkade bli jätte glad!

Sedan fick vi också en present – en TUPP!!! Det var bara att tacka och ta emot, men hur skulle vi transportera den…….??? Paulo, chauffören han visste, man knödde in den under sätet på bilen – och där stannade den hela tiden. Nu var vi tuppägare – en kort stund - Paulo fick tuppen av oss till sin höna därhemma.

Sedan åkte vi till Annas sons skola för ett kort besök. Det blev en väldig uppståndelse när vi kom.. De hade många frågor till oss, de dansade för oss, sjöng deras nationalsång och gav oss fina armband. Skillnaden blev VÄLDIGT tydlig – att vi svenskar är såå stela och de så glada och spontana – efter de hade dansat loss fullständigt en stund, ber de oss att dansa……. Det blev ingen dans. Efter de hade sjungit nationalsången ber de oss att sjunga vår, det tog en stund innan vi bestämde att vi skulle sjunga och ytterligare en stund att bestämma vem som skulle ta ton/börja…. Vi lämnade över en pärm som innehöll en massa om Sverige, som vi hade förberett. Den lade rektorn beslag på, han sa att den skulle förvaras på hans kontor……

Det är konstigt hur fort man vänjer sig, det som vi upplevde som lite läskigt när vi var nya i Angola är nu ganska normalt, men riktigt allt vänjer man sig inte riktigt vid, tack och lov. Monia sat: Jag kommer aldrig vänja mig vid att barn går och letar mat bland soporna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här var det inte uppdaterat på länge.....   Men....................... Vi vann rankingtävlingen i Kungsör idag!!!!!   12 rankingpoäng!!! Vi hade startnummer sist, kul upplägg där vi gick in på planen 4 gånger, först platsliggning, sedan 4 mom...

Hon var tänkt som framförallt hovdam och sparringpartner till prinsessan - hon blev det - men hon blev så mycket mer!!! Hon tillför en massa glädje till hela familjen, hon är alltid full av energi, tar livet med en klackspark, är med på alla upptå...

Lov skulle nog inte Qlura säga, kanske mer sport som i träning som i jätte roligt :-) Backträning / intervaller på morgonen, detaljer på lunchen, länkar på eftermiddagen och vittring i hotellkorridoren innan läggning. Det Prinsessan inte tycker...

Idag var vi två tappra som dök upp för tävlingsträning. Gruppmomenten funkade ok, note to my self - tass förflyttning i sitt i grupp. Planen var att länka ihop hela elitprogrammet i traditionell ordning med kommendering, för att se hur det håll...

Kan bli låångt detta...... Det absolut roligaste och mest inspirerande landslagsläger jag varit på      Fredagskvällen började med tankar från mentalcoachen P-O om hur man kan analysera vad man gör som påverkar tävlingssituationen och åtgärder ...